Trött

Fruktansvärt trött på denna jobbiga hemlängtan som hela tiden förföljer mej. Det går inte en timme utan att man tänker på hemma och jag saknar allt så fruktansvärt. Vill bara att tiden ska gå så jag får träffa min familj och bara kramas i 3 veckor.


Internet

Jag får väl börja med att ursäkta mitt dåliga bloggande, men inte så mkt att göra när det knappt finns en tillstymmelse till internet uppkoppling här ute i skogen. Och det är hårt kan jag säga, man är van vid att ha sin kompis datorn med sig jämt och för att kunna tänka på annat bara kunna kolla på massa sidor elr logga in på fb för att tiden ska gå och man ska tänka på annat. Men inte här. Jag längtar hem så jävla mycket just nu, så det gör ont. Och det spelar ingen roll vad alla säger att det är bara ett år, och ni gör inget speciellt hemma, och ni är så avundsjuka på att jag är här. Men det är ni inte, ni vill inte känna som jag gör dagarna i ändå, ni vet inte hur det är att va utan familjen och vännerna och allt hemma i lite mer än 4 månader, när det längsta man har varit ifrån dom innan är en vecka. Ni vet inte hur himla jobbigt det är när det enda man tänker på är alla man älskar där hemma och det är 6-8 tidazoner iväg och minst en halv dags flyg för att komma dit.. När ni har känt det kan ni säga nåt, och det lär nog inte va samma svar då. Jag VILL just nu bara göra alla dom där vanliga grejerna, gå på Ica och handla, åka på släktkalas, umgås med jobbiga familjen, ha smörgås-kvällsmat eller bara ha myskväll med en av vännerna och en påse lösgodis. Jag vill kunna säga att det är klart jag klarar detta, men det är väldigt svårt just nu. Saknar alla nåt fruktansvärt

Blä

Har haft riktigt jobbig hemlängtan på förmiddagen. Mådde skit, rent ut sagt, hade ju lite ont i halsen såklart, lite huvudvärk som bara blev värre och värre och så lite jobba på det. Och när man mår så så dåligt saknar man en mamma att krama, elr en beskyddande pappa. Man saknar sin säng hemma i Sverige, och man saknar att inte "bo på jobbet". Och känslan att veta att även om man inte träffar sina bästa vänner på några dagar, elr ett tag så finns dom ändå där och man kan träffas efter en vecka ist. Man kan bara skicka ett sms och fråga hur det är, men här är det inte så lätt. Och jag vet ju ändå att dom finns kvar och väntar på mej, men jag har ju för sjutton inte träffat alla på över 4 månader!


Jag saknar alla så fruktansvärt, vet att det kommer bli bättre men just nu är det bara jobbigt.


Jahopp

Just nu saknar jag ALLA där hemma, mina käraste i familjen och vännerna. Vet inte om det beror på att man är trött och inte mår helt 100, men jag saknar er så fruktansvärt mycket just nu.




STORT HJÄRTA TILL ER


Suck

Lite dåligt med uppdatering de senaste dagarna, men vad ska man skriva om när inget särskillt händer..? I söndags va Amanda från Denver/Sandared nere på en kort visit. Det är roligt hur liten världen är! Hon är bästa kompis med min släkting, vi bor ca 30-40 minuter från varandra hemma och en timma här, och vi åkte hit precis samma dag och flyg! Ja jag säger då det...
Men ja som sagt, inte mycket att rapportera härifrån alls. Vi bakade muffins med äpple och kanel idag, kul att veta va? Är lite inne i min depressions-period för den här månaden, den som infaller någon elr några få dagar varje månad då jag bara skulle vilja åka hem o träffa alla hemma, och man associerar allt man ser elr hör, elr en del iaf, med sånt man saknar hemma. Jag tycker på ett sätt det är väldigt skönt att känna så för då vet man att man kommer uppskatta allt så mkt mer där hemma sen, men det är ju samtidigt jobbigt att gå runt och känna så också. Just nu känner jag mej så utelämnad från Sverige liksom, man vet inte vilka TV-program som går på TV, vilka är låtarna som blir sönderspelade på rix fm just nu, vilka är toppskvaller-rubrikerna på Se o Hör, hur ser vitsipporna ut borta i hagen detta året och vad händer egentligen hemma i lilla staden som gör rubriker i UT?
Men jag vet ju att "dvalan" varar i typ 2 dagar och sen är jag på topp igen, och va fasen, nästa vecka har jag varit här en tredjedel av mitt år, vart har den tiden tagit vägen?! Dagarna springer förbi rätt fort ändå, men man hinner definitivt med att sakna också. Och så hör man kompisar som kom hit samtidigt som planerar att åka hem tidigare än året är över för att dom längtar hem lite, och då tänker jag ju på att jag också längtar hem lite! Men jag vet att jag VILL stanna hela året och tänker definitivt göra det, men jag måste bara skriva av mej lite ibland och visa att det inte bara är en dans på rosor att leva livet! Det hör man ju förresten på uttrycket, "att dansa på rosor" att det inte alltid kan va så kul.. Tänk på alla taggarna man måste trampa på liksom ;) 
Ja jag kunde ju inte hålla mej till ett bara allvarligt inlägg, sån jag är bara!


Nu ska jag svenska till det igen med Ensam mamma söker, familjesemester detta avsnitt för den som ville veta..


I'LL SEE YOU THEN 


Söndags-hemlängtan

Den kommer smygandes sådär lite smått, men det är väl för att det är söndag! Kan ha lite med att göra att jag va och kollade lite priser o så på hotell för familjen innan också. Jag längtar såå mycket tills dom/ni kommer och jag bäver för den dan ni ska hem igen. Då är det ju mindre än halva tiden kvar, men det är fortfarande lång tid, känns det som nu... När man är på topp så bara känner man att tiden går så himla fort, det är för det mesta så tack o lov! Men vissa dagar, typiskt på mina lediga söndagar då, så sitter jag och kollar och uppdaterar mej på facebook och kollar bilder och så, och hemlängtan kommer. Då är det plötsligt väldigt långt kvar på året.
Jag tror det är nyttigt med hemlängtan också, man kommer uppskatta allt där hemma sen liiite mer än vad man gjorde innan man åkte, även om vardagen kommer va samma som innan, och så himla mycket gråare än vardagen är här när man "bara" upplever den i ett år. Ett pyttelitet tag av livet egentligen. Men ja, så tänker man ju inte hela tiden då, det går upp o ner. Och även om man har lite hemlängtan då o då, så är den definitivt inte så illa som den va för ett tag sen. Den sätter in för en liten stund och sen är det bra igen. Skönt!
Man saknar ALLT där hemma, vänner och familj, att vara "hemma" och känna att man är nära till alla (mot nu då!), alla grejer man gjorde hemma, både dom alldeles vanliga och dom mer sällsynta men ACK så roliga! Och så saknar man att ha en hel face-to-face konversation på våran fina svenska! (och som sagt saltlakrits! Ja nu när jag har varit här ett tag inser jag att det är saltlakrits och Marabou-choklad som ligger mej väldigt varmt om hjärtat ;) Var god skicka lite, TACK!) T.o.m en amerikanska jag pratade med igår, som hade varit i Danmark, frågade om det va i Sverige vi hade så god choklad! Hon hade köpt Marabou varje dag typ och hade köpt med sig ett lager hem när hon åkte hem :) Bra tjej det där! Och jag förstod ju henne, här äter jag Toblerone då o då för att det är den bästa chokladen man kan hitta här. Och hur amerikansk är den?!

Nu ska jag gå upp och fylla upp min kurrande mage lite!


Kanske gör ett litet inlägg efter bion ikväll :)

SAKNAR ER DÄR HEMMA I MASSOR!! <3 <3 <3


Jisses

Jag tänkte jag skulle påbörja ett litet projekt, att byta alla inlägg från USA från 'Allmän' till 'Mitt liv i USA. Tänkte att det kanske kunde finnas nån enkel metod att liksom byta nästan alla på en gång. Det gör det inte.
Jag har nu suttit och ändrat X antal inlägg "för hand", alltså gått in på VARJE inlägg och ändrat till den nya kategorin! Jag kan tillägga att det har blivit ett o annat inlägg sen jag kom hit. I snitt 2 inlägg om dagen ungefär, och jag har ju varit här i lite mer än 2 månader så man kan ju räkna ut själv (om man vill) hur många det blir. Och än är jag inte klar då, men klockan tickar på så jag ska sova.. Blir fortsättning i morron. 

Under eftermiddagen skypade jag lite med Ninna och Elin och pratade av mej lite om hemlängtan igen.. Så efter det har det bara känts bättre! Jag vet inte vad det är som gör att man längtar hem så, om det är det faktum att man vet hur långt det är hem, elr om det helt enkelt fortfarande är ovanheten att va hemifrån så länge i sträck. Plus det faktum att det faktiskt är en del olikheter från trygga Sverige. Alla valiga vanor, rutiner och aktiviteter. Allt man vet att man skulle ha gjort om man va hemma, alla man vet att man skulle träffa hemma. Känslan då i den deppiga perioden veta att man bara har gjort två månader av 12, istället för att i den glada och lyckliga stunden tänka att det bara är 10 månade kvar! Det skiftar så snabbt, och jag tror jag blir bättre för det går över fortare nu. Eller jag vet kanske att det inte är någon idé att jag bara tänker på det, för jag tänker inte åka ändå!
Jag vet att jag är uppskattad här och det är ju detta jag har velat göra jättelänge! Dock fanns inte dessa jobbiga tankar om hemlängtan med i mina förhoppningar och förväntningar, jag visste inte då HUUR mycket jag älskar hemma med familjen och vännerna! <3

Jag har snubblat och varit nära att falla några gånger men jag reser mej igen och sträcker mej högre för varje gång, och står fortfarande kvar. Jag är för envis för att ge upp, det finns inte i mina planer!


God natt


Lycka?

Jag är bara trött och grinig just nu. Att man inte kan ha nåt mellanting bara, lite lycklig hela tiden ist för att va antingen jätteglad över att va här elr nere på depp-botten för att man längtar hem.


Äntligen

Det är lite äntligen just nu. Äntligen är Jossan tillbaka på den amerikanske sidan av jordklotet, så man har nån i närmre tidszon att prata med! Vilket också betyder att det är närmare tills jag kommer till henne i WPB :) Wiiiee! Äntligen har jag gjort min handbollsträning och det va kul! Vi va inte så många idag men tjejerna va trevliga, och tränaren också. Det va typ som hemma, förutom, som jag undrade och bävade lite för, va att dom inte spelade med klister... Usch va ju som att börja om igen! Några bollar hade klister, men dom va väl av den anledningen upptagna hela tiden också! Så där va man med klister-vanan inne och kände hur musklerna i handen fick jobba så mkt mer utan! Men det är väl bara att vänja sig, ska nog gå! Äntligen är dagen över, för trots att vi ställde fram klockan en timma idag så är jag helt slut typ! Det är nog både att jag har varit mer aktiv denna helgen än sen jag kom hit, plus att lite spänningar har släppt för att ha längtat till träningen, plus att Jossan är här igen. Och sovmorronen i morse gjorde nog att man va hängig hela dagen också, elr rättare sagt så gjorde jag ingenting under dagen vilket gjorde att man är slöare.
Och med tanke på min brist på aktiviteter under dagen så tänker man ju igen.... Vilket betyde att man längtade lite hem, elr snarare efter familjen just nu. Syskonen fyller år och dom ska komma i sommar och vi pratade lite om det innan, så att få träffa dom igen bara LÄNGTAR jag till! <3 
Och jag vet att jag inte borde längta hem kanske för att det inte händer nåt speciellt där hemma elr för att jag har det så bra här, men vad ska jag göra åt det? Jag kan inte hjälpa att jag här verkligen märker hur mycket jag älskar och saknar Sverige och alla mina nära och kära där hemma. Dom här tankarna fanns inte med i mina förväntningar av året när jag satt där hemma och va lycklig för att få komma iväg, men jag tror det är bra, och dessutom borde ni väl tycka att det är bra att jag har hemlängtan så jag kommer hem efter detta året och klipper er! :D Men jag ska inte ge upp, jag vill ha ett litet år av mitt liv att minnas som den upplevelse det är och att va stolt att jag inte gav upp. Plus att ett år är en skit i rymden av ett liv! Ska försöka gaska och peppa upp mej så jag slipper dom här tankarna så ofta, bara att försöka hålla mej i gång så jag inte hinner.


Nu ska jag lägga mej på kudden och läsa min nya bok och sen sova min välbehövliga skönhetssömn (att det kan va så förbaskat skönt att sova!!) Äntligen!!

Pussokram SAKNAR er <3


Fy fan

Ni där hemma vet att jag inte är någon som svär i "onödan", men det är såhär det känns just nu. Det har varit en riktig skitdag, vädret va kasst, jag har mått kasst och det hände en tråkig sak i släkten här i USA. Allt har gått i moll och varit grått typ. Det kändes rätt bra på förmiddan o så liksom men sen blev jag rastlös igen, och började såklart tänka på allt där hemma. Och när nu även min enda svenska vän (förutom au pairkompisarna) har gett sig av hemmåt också för en kortis, så kändes det inte bättre. Jag tog en dusch och tänkte på annat och mådde bättre, men när jag kom upp för att vi skulle åka iväg så kom ett tråkigt besked, och vips så blev det sämre igen. Sen kändes det bättre när jag slutade tänka på hemma igen. Och min förkylning har ju inte blivit bättre så Ashley tyckte att jag skulle gå till doktorn nu också, det är ju fredag o så så kanske bra att få det gjort. Bävade lite för att det skulle kosta, men vi ringde mitt försäkringsbolag genom au pairen och jag kunde bara skicka kvittot så skulle jag få tillbaka det, nåt bra iaf! Så åkte dit och fick klart för mej att jag har typ inflammation i hela huvudet, nästan! Inte riktigt kanske men iaf öroninflammation som har kommit av min förkylning. Och nu det senaste har det nästan känts som om det är lite åt bihålorna också. Hämtade iaf medicin på vägen hem.
Och så stannade vi vid brevlådan också på vägen hem, och då fick jag nästa gråtattack, dock av glädje denna gången, när ett grön paket fanns där! JAG ÄLSKAR ER  <3
Öppnade det och fick lite goodiesar från hemma, ska ta kort i morron.
Det är inte så illa med mej som det låter, jag är fruktansvärt trött och har ont i hela huvudet och det är tryck för öronen fortfarande, och har inte ätit ordentligt innan idag så det är väl därför. En kombination av allt gör att det till slut bara blev jobbigt, men nu kan det ju bara bli bättre när jag är väldigt tidigt i säng och har dessutom fått medicin. Bävar dock lite för morgondagen som nog kommer bli väldigt lång. Ska åka härifrån vid halv 9, och sen slutar inte klassen förrän 4, och så en/en och en halv timma hem i bil. Hoppas det blir bättre med öronen annars kommer bilturerna bli rena mardrömmen så ont som jag har haft nu ikväll.

Saknar alltså er, men tänker inte ge upp än! Har en så underbar familj här också så dom tänker jag inte lämna än :)

Tusen pussar


Usch

Idag har inte varit en så bra dag, jobbig. Lillan har inte mått så bra och jag ahr inte mått så bra så det har varit lite kämpigt för oss alla tror jag nästan. När Caroline grät började jag också gråta för det va jobbigt att inte kunna hjälpa henne. Sen rann tårarna på, och jag vet inte vart dom kom ifrån..! Antar att det blev en mix av det mesta, jag längtade lite hem, kunde inte hjälpa ett gråtande barn och va trött och hängig på grund av min förkylning. Sov lite när barnen nappade så det gjorde väl det lite bättre. Men det är liksom konstigt, för jag trivs så bra men längtar ändå hem samtidigt. Jag saknar det vanliga vardagslivet, jag saknar familjen och vännerna, jag saknar mina ungar på förskolan hemma och skulle bara vilja åka hem över en helg och kunna träffa alla igen! Det är ju det som är så jobbigt, att det är föör långt bort. Jag gillar det här, men det kunde väl legat i typ Danmark elr nåt..
Nu på kvällen är Ashley på möte så har haft barnen själv. Vi kollade på Toy story 3, tredje gången på ett dygn! Och så käkade vi Mac'n'cheese, det klassiska amerikanska. Det är ännu en liten olikhet från hemma, USA är ostlandet nummer 1! Man har ost till allt, nästan, och cheddar är nog favoriten här i hushållet. Inte för min del men..! Man behöver ju inte äta ost heller, det går ju ta andra grejer!



Nu kollar jag på ett program om roliga barn, dom ställer t.ex.frågor och barnen svarar liksom, elr visar hemmafilmade filmer på barnen, rätt roligt faktiskt! Och så väntar jag på att min lilla Floridavän ska ringa mej :)

Hej hopp

I'll see you then


Apple seed och Lasse B.

Dagen har varit bra, jag har varit lite trött i kroppen och så men vädret har avrit bra så då blir man ju lite gladare :) Vi va o lekte i en park på förmiddan och sen fixade jag och Britton en smarrig lunch till barnen ihop och barnen la sig för nap, det va å då jag skrev det otroligt viktiga förra meddelandet! ;) Efter napen kollade vi på en ny film, Tinkerbell, alltså Tingeling i Peter Pan. Väldigt bra film faktiskt... Massa spännande upptäckter och intriger mellan Tinkersarna ;) hehe! Åt lite snacks och sen gick vi ut för att så lite äpplefrön vi sparade från lunchen. Barnen ska få se att det (förhoppningsvis) kommer växa nåt från fröna efter ett litet tag. Britton visste redan att det skulle växa något från fröna, så han stod o väntade vid "plantan" och skulle kolla när det växte.... Han tröttnade ganska snabbt.
Sen skulle Ashley iväg på ett möte så matade dom små smutsgrisarna och busade lite innan bad och nattning. Sen när jag kom ner ställde jag mej och skulle diska och satte på lite lugn o go musik, och med mitt lite hängiga humör så kände jag igen liiiite hemlängtan. Inte riktigt till familjen o vänner o allt utan mer till alla småsaker som man gör o känner nu att man uppskattar och saknar lite. Som att spendera sommaren hemma i underbara Sverige, med allt vad det innebär, åka till min favoritstad Jönköping, och Huskvarna, ha mys med tjejerna en måndag elr söndagskväll. Elr att åka in till stan och träna lite rolig handboll. Funderar på att kolla här om det finns nåt lag man skulle kunna träna med! Borde väl finnas nåt litet lag med handboll, är ju ändå i en ganska hälsosam stad :) Men ja musiken och att ha tid att tänka lite över disken gjorde mej lite hemmasjuk och fick mej att längta lite efter lilla landet lagom. Musiken just då va förövrigt en låt från Så mycket bättre med Lasse Berghagen, så det är klart det kändes ännu mer då! Haha, vad är väl en sommar utan Allsången?! Det är förbaske mej ingen riktig sommar, har inte riktigt funderat ut hur jag ska lösa det problemet än ;) Men jag har ju lite tid på mej, och vill tillägga att allt känns bra nu igen!



De röda muggarna är öven planteringsvänliga! Om det växer nåt i dom är däremot inte klarlagt ännu :) Uppföljning kommer.


Gillar denna bilden! Här ser man hennes glädje över att få va uppochner :D Och denna gången fick båda vara med på kortet!


Två glada trädgårdsarbetare.


Och såhär ser man ut efter en dag i detta huset! Snor och chokladfläckar på tröjan, smutsfläckar på byxorna och en halvt dyngsur tröja efter skvättande i badet. Men jag gillar't!

I morron är det Gymboree och då ska jag nog ta o ta med kameran dit, för har fått lite frågor om vad det är för nåt, så ska ta ett litet kort och förklara lite noggrannare :)


Good night, sleep tight


I'll see you then


Mamma-kram

Ja idag va en lite jobbig dag, längtade lite hem men vet egentligen inte riktigt varför. Det började nog med att jag skulle prata med Sofia och hon "försov" sig 2 timmar, sen skulle jag ju prata med Jossan, och även hon va försenad så jag kände mej lite bortglömd. Och att jag inte har pratat med familjen på hela veckan.. Jaja nu är det över så kan väl bara bli bättre. Kanske bara ville ha en mamma-kram, men med den underbara host-mamman jag har så hjälpte hon mej lite med det och hon gav mej en och annan kram :) Grät av mej lite och det blev sen bättre och bättre nu under kvällen. Bristen på mat under dagen och att jag va lite rastlös gjorde nog sitt. Så jag åkte och hämtade barnen, lyssnade på lite musik i bilen och rensade huvudet. Vi åkte och åt på Chick fil a och barnen lyssnade och skötte sig så det kändes bara bra. Sen stannade vi på Walmart och köpte några klubbor till barnen bara för att det va fredag, och jag kände ett visst godissug ;) Sen hem o badade lite och nattade två trötta barn, så allt bara flöt på bra!




'Mina' goa ungar :) 

Försökte för övrigt sätta på en film jag hade med hemifrån, tänkte det skulle funka som vanligt.. Nån som tror det funkade..? FEL FEL FEL! Inte då, så klart.... Så nu är det film på TV som gäller :)

Hej


I'll see you then


Sakna

Jag saknar er där hemma lite. Har suttit och kollat på bilder på fb och fick lite hemlängtan :)
Kan inte tiden bara gå fort så familjen kommer hit och halva året har gått, då börjar man ju räkna nedåt igen! Jag tänker inte åka hem, önskar bara att det hade varit lite närmare just nu.

Pussokram


RSS 2.0